Fakta

Jämförelse Energi i Ved

Sammanfattning

Intresset för vedeldning har ökat de senaste åren, vilket sannolikt är en effekt av stig­ande oljepriser. Försäljningen av nya vedpannor har fyrdubblats jämfört med tidigare år och ett
stort antal nya vedhandlare har etablerat sig på marknaden. Låga priser på massaved innebär också att försäljningen av brännved från privatskogsbruket ökar.

Kunskapen om vedens värmevärde är bristfällig hos såväl säljare som köpare och syftet med föreliggande studie har därför varit att ge exempel på hur värmevärdet kan variera mellan olika träslag och hur detta i sin tur påverkar kostnader, förbrukning och arbetsinsatser.

Studien omfattar totalt ca 300 vedträn med en sammanlagd torrvikt på drygt 120 kg. Trädslagen al, alm, asp, björk, ek, lönn, rönn syrén, sälg, äpple, tall och gran ingår i studien. Syrén och äpple utgör udda och inte speciellt vanligt förekommande trädslag för beredning av ved, men togs ändå med i studien p.g.a. dessa trädslags höga densiteter. När det gäller trädslagen alm, ek, tall och gran har även några olika kvaliteter undersökts med avseende på värmevärde.

Den undersökta veden från syrén hade det klart högsta värmevärdet uttryckt i kWh/m3f. För att kunna jämföra de olika trädslagen beräknades värmevärdet vid samma fukthalt i veden. Följande beräknade värden erhölls för kluven ved (gallringsdimension) vid en fukthalt på 20 % i veden:

 

Trädslag kWh/m3f Trädslag kWhm3f
Syren 4 540 Tall (högre densitet) 2 360
Ek 3 600 Gran (högre densitet) 2 320
Äpple 3 180 Tall (hustimmer) 2 300
Rönn 3 100 Gran (fast brunröta) 2 270
Alm 3 050 Torr gran 2 230
Lönn 3 010 Asp 2 190
Ek (lite röta) 2 980 Al 2 060
Björk 2 820 Gran (lägre densitet) 2 080
Tall (kådrik ved) 2 580 Tall (lägre densitet) 2 000
Ek (mycket röta) 2 500 Tall (lös röta) 1 840
Sälg 2 500 Alm (mycket röta) 1 720
Alm (lite röta) 2 380 Gran (lös röta) 1 600

 

Den undersökta veden från gran med fast brunröta hade ungefär samma densitet som den friska gran veden med den högre densiteten. Det förefaller m.a.o. som om fast brunröta inte
försämrar värmevärdet i ved från gran. Vid studien undersöktes också tallved tillverkad av ca 150 år gammalt hustimmer. Syftet med detta var att försöka få klarhet i huruvida en lång
lagringstid försämrar värmevärdet i veden. Resultatet tyder på att så inte är fallet.

En mindre studie genomfördes även på okluvet röjningsvirke, varvid värmevärdet vid 20 % fukthalt beräknades till 2 770 kWh/m3f för björk, 2 440 kWh/m3f för tall och 2 190 kWh/m3f för gran.

Vid ett värmebehov på 20 000 kWh/år behövs mellan 5,6 m3f ved (syrén) och 15,8 m3f (gran med lösröta) beroende på trädslag och vedkvalitet. Vid beräkningarna har antagits att pann­verkningsgraden är 80 %, vedens fukthalt 20 % och askhalten 1 %. Om veden är av björk be­hövs ca 9 m3f/år, vilket motsvarar ca 14 m3t/år, eller ca 18 m3s/år. Vid beräkningarna har an­tagits att 1 m3t motsvarar 0,65 m3f och att 1 m3s motsvarar 0,50 m3f.

För att ersätta 1 m3 olja skulle det behövas mellan 2,6 m3f ved (syrén) och 7,4 m3f (gran med lösröta) beroende på trädslag och vedkvalitet. Beräkningen grundar sig på samma pannverk­ningsgrad, vedfukthalt och askhalt som i föregående fall, samt en verkningsgrad på 95 % för oljepannan. För att ersätta 1 m3 olja med björkved skulle det behövas ca 4,2 m3f, vilket mot­svarar ca 6,5 m3t, eller ca 8,4 m3s.

Om björkveden köps för 250 kr/m3t, och man enbart ser till vedens värmevärde (exklusive överföringsförluster), skulle det enligt beräkningar medföra en energikostnad på 14 öre/kWh, medan motsvarande vedpris uttryckt i kr/m3s ger en energikostnad på 18 öre per kWh. Tar man hänsyn till pannverkningsgraden och andra överföringsförluster blir energikostnaden högre. Vid 80 % pannverkningsgrad samt ett vedpris för björk på 250 kr/m3t blir energikost­naden 17 öre/kWh och vid en verkningsgrad på 60 % blir energikostnaden 23 öre/kWh.

Undersökningen visar att man kan tjäna relativt mycket pengar om man är noggrann med kvaliteten på den köpta veden. Vid en årsförbrukning på 20 000 kWh och ett vedpris på 250 kr/m3s kan t.ex. kostnaden per år bli upp till 2 500 kr högre om veden är av sämre kvali­tet, jämfört med ved av bra kvalitet. Även utsläppen av miljö- och hälsofarliga ämnen minskar om veden har hög kvalitet.

Om veden huggs i egen regi blir arbetsinsatsen för huggning, transport och eldning ca 40 timmar för björkved motsvarande ett värmebehov på 20 000 kWh/år och en arbetsinsats på 3 tim/m3t. Vid beräkningen har antagits att pannverkningsgraden är 80 %, fukthalten 20 % och askhalten 1 %. Vid en arbetstidsinsats på 5 tim/m3t blir arbetstiden ca 70 timmar vid mot­svarande värmebehov och i övrigt samma antaganden beträffande vedens fukthalt etc.

Läs hela rapporten här